Luciadagen...........
Sju minusgrader och det gnistrar sådär vackert i snön! Månen lyser och det är stjärnklart. Två rådjur korsade min väg, 25 meter framför mig i parken och hoppade elegant över ett staket till en villaträdgård. Byn har inte riktigt vaknat än, det är bara jag, rådjuren den gnistrande snön och stjärnorna. Sånt gör mig glad en morgon på väg till jobbet.

Luciadagen idag, en av våra svärsöner fyller år. Stort GRATTIS J på födelsedagen, hoppas du får en fin dag!

Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder. Under 1300-talet, då Europa hade den julianska kalenderräkningen, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet.
Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet och namnet på ljushögtiden som är en senare företeelse än själva firandet.
Lussinatta inträffade den 13 december och det var då som Lussi, eller Lussekäringen, en kvinnovarelse med onda egenskaper likt en kvinnlig demon eller häxa, kom ridande genom luften med sina följeslagare som kallades för lussiferda. I vissa trakter, särskilt i Västergötland, handlade i stället om en man, Lussegubben. Lucialegenden var känd i Norden först på 1200-talet, och först på 1300-talet var namnet allmänt känt som namn på dagen. Lussi är med all sannolikhet en personifikation av dagen, utan koppling till helgonet. Under tiden mellan lussinatta och julen trodde man att troll och onda andar var särskilt aktiva utomhus. Det var synnerligen farligt att vara ute under själva lussinatta. Barn som hade begått illdåd behövde akta sig extra noga, då Lussi kunde komma ner för skorstenen och röva bort dem. Och om vissa av julens förberedelser inte blev klara, kunde Lussi straffa gården i fråga.
När jag var liten brukade mina systrar A och M ha Luciatåg för dem som bodde på vår gata, tillsammans med deras kompisar, Klas, Milo, Susanne och Göran. De gick på kvällen till grannarna och lussade. Jag kommer också ihåg att några av dem var lussegubbar och jag var livrädd för dem, men de kom kvällen innan har jag för mig.

När jag bodde hemma, i Töreboda, sjöng jag i kör, först Cantilenakören, sedan Madrigal, Kammarkören och en till som jag inte kommer på vad den kallades. I alla fall, vi hade Luciatåg i Centralskolan, i aulan och vi var många, fick knappt plats på scenen. Levande ljus och sångtexter skrivna på pappersmanschetten runt ljuset. Det blev varmt, väldigt varmt. En av våra körmedlemmar svimmade ett år, av värmen. Men det var kul, att sjunga alla dessa Lucia-och adventssånger. Kan sakna det ibland.
I Lördags var vi och åt julbord på Brukshotellet här i byn, Maken och jag. Vi blev medbjudna av företaget där Maken praktiserar. Det var mat och dryck och show. Mycket trevligt. När jag äter julbord vill jag alltid testa facilitetens Janssons Frestelse, för det är min favoritmat, överhuvudtaget. Ännu har jag inte ätit någon som är bättre än min, lite skryt, men jag gör en riktigt bra faktiskt, med mycket potatis, lök, ansjovis, grädde och smör. På julbordet fanns bland annat också paté, hjortkött, pastrami och flera olika sill, jag älskar sill. Brukar hoppa över skinka, köttbullar, sånt som man själv har hemma på julbordet. Testade en lokalt bryggd öl också, Valkyria, väldigt god. En mycket trevlig kväll.
På jobbet är det lite tråkigt just nu, då E, min arbetskompis är sjukskriven, då han ramlat och fått spricka i underbenet. Han ska bli röntgad på Fredag, så då får vi väl se hur länge han blir sjukskriven. Hoppas han blir bra snart, saknar att babbla med någon på jobbet, blir lite ensamt. Maken ringer när han kan och muntrar upp mig, tack Älskling, men det blir långt emellanåt.
Hemma har vi pyntat lite och resten åker fram på Lördag, vår minigran och lite bonader, kulor i fönstren och dukar. Vi har inte så mycket pynt som JAG skulle vilja ha, men det kommer väl.
Har äntligen kommit igång med pusslandet också. Håller på med ett 4D pussel av London, som jag fick av Maken en jul. Har ett av New York också. Sedan har min yngsta dotter, Göingeflickan E och min storasyster M försett mig med pussel, så nu har jag några att pyssla med. Det är sådan härlig terapi, mitt i denna digitala värld.

Ha de!